Höns, Ägg till avel

Brahma

 

Brahman är en tung hönsras, med omtvistat ursprung. Det har bland annat hävdats att rasen kommit från Indien, området kring floden Brahmaputra, men även att rasen skulle härstamma från Kina. Brahman är en stor ras, en tupp kan bli upp till 70-75 cm hög och väga 4-5 kg och en höna väger ca 3-4 kg. De växer långsamt. Äggen är inte så stora, ett ägg väger ca 55-60 gram, äggen är gulbruna. Hönorna är ofta villiga att ruva fram kycklingar, men äggen kan krossas av hönans tyngd.

Brahman är lugn och sällan aggressiv. Brahmatuppar har ett mer dovt och inte så gällt galande som andra tuppar.

 

Silverudds Blå

 

Silverudds blå skapades på 1980-talet av Martin Silverudd. För att skapa rasen använde han sig av en småvuxen produktiv New Hampshire och en småvuxen produktiv Rhode Island Red. Han måste ha använt minst två raser till. Ättlingar till de Cream Legbar han importerade på sent 50-tal, ingick i rasen för att få med genen för blå skalfärg. Den genen gav tillsammans med generna för brunt skal som NH och RIR förde med, SB-ägget dess karaktäristiska gröna färg. Det finns inget noterat mer kring ursprunget, men av Martin Silverudds kvarlämnade anteckningar framgår att han höll Australorps på sin gård. Det troliga är att just Australorps var rasen som gav Silverudds Blå dess karaktäristiska blå färgteckning i fjäderdräkten. SB hette vid Martin Silverudds hastiga bortgång Svensk grönäggsvärpare, vilket får betraktas som ett arbetsnamn.
 Den har felaktigt kallats Isbar, som är namnet på en ras MS skapade innan SB. Namnet är satt som en hyllning till rasens skapare och anspelar på genen för blått i fjäderdräkt och genen för blå skalfärg. Rasen var med största säkerhet inte helt klar vid Martin Silverudds hastiga bortgång 1986. När den sedan spridits i stort antal har den genetiska driften gjort att variationen i storlek, kroppsform, skalfärg, mm är relativt stor.

SB kännetecknas av att den har svart som grundfärg. Det svarta bleks på en del SB av genen för blått, som i enkel uppsättning ger ett blått djur och i dubbel uppsättning ger ett spättat djur. Fjäderdräkten är svart, blå och spättad där framför allt tupparna kan ha inslag av guld eller silver i hals och på sadelfjädrar.

Silverudds blå är till sättet en aktiv och livlig ras.

Silverudds blå värper ca 250 ägg/år.

Äggen är olivgröna till ljusare gröna.

Äggvikten varierar mellan 50 och 60 gram

(källa: Svenska Kulturhönsföreningen.)

Silkeshöns

dvärg

 

Silkeshöns är en lätt hönsras som troligen härstammar från Östasien och är en av de äldsta tamhönsraserna, antas vara över 4000 år gammal. Fjäderdräkten på silkeshöns är speciell och påminner mer om dun och plymer än fjädrar.

Silkeshöns finns i flera olika färgvarianter. De kännetecknas förutom av sin speciella befjädring av att de har mörkblått skinn. De har också blått kött. Smaken på köttet är lik den på köttet från andra höns. Både tuppar och hönor har tofs på huvudet. Tuppen har en mer bakåtsvept och spretigare tofs än hönan, vars tofs är mer lik en mössa. Det förekommer även en variant av silkeshöns som har skägg. Det finns också en dvärgvariant. En höna av stor ras väger 1-1,2 kilogram och en tupp väger 1,2-1,5 kilogram. Dvärgsilkeshönan väger omkring 500 gram och en tupp 600 gram. Äggen är ljusbruna och äggvikten är ca 35 gram för ägg från en höna av stor ras och ca 28 gram för ägg från en dvärgsilkeshöna.

Till sitt sätt är silkeshöns pigga och ofta ganska orädda av sig. De kan inte flyga.

Dvärg Wyandotte

 

Stor Wyandotte är en tung hönsras från USA, uppkallad efter indianstammen med samma namn, och känd sedan 1880-talet. En dvärgvariant framavlades i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Det finns 29 stycken godkända färgvarianter av rasen, fler än för någon annan ras.

En höna väger ca 3,1 kg och en tupp ca 3,8 kg. För dvärgwyandotte är vikten för en höna ca 1 kg och för en tupp 1,2 kilogram. Äggen från en stor höna har brun skalfärg och väger 55-60 gram. Dvärghönsens ägg har ljusbrun till rosaaktig skalfärg och väger runt 35 gram.

Till temperamentet är rasen lugn.

Dvärg Cochin

 

Dvärg Cochin är en dvärghönsras från Kina och är en av de så kallade urdvärgarna, det vill säga att det inte finns någon motsvarande stor ras. Rasen är känd i Europa sedan 1800-talet. Den är en robust och tålig dvärghönsras som till sitt sätt är lugn och går lätt att få tam. Den är även en god värpras.

Det finns många godkända färgvarianter för dvärgkochin. Den har befjädring även på ben och tår. Fjäderdräkten är mjuk och dunrik. Dvärg Cochin finns även i friserad variant. En höna väger ca 750 gram och en tupp ca 850 gram. Äggen är ljusa och väger ca 30 gram. Hönorna är ruvvilliga och ser efter kycklingarna väl.

 

Creme Legbar

 

Creme Legbar är en lätt hönsras som togs fram i Cambridge på 1930-talet, genom att korsa brun Leghorn, Araucana och Plymoth rock. Ursprungligen kallades de för Crested Creme Legbars. Det är en mycket ovanlig ras.

Creme legbar är könsvisande vid kläck. Hönskycklingarna har mycket tydliga eyeline och ett mörkt sträck på huvudet som går ner över ryggen. Tuppkycklingarna har en ljus fläck på huvudet och svag eyeline.

De är alltid legbarfärgade.

Tuppens vikt är 2,5-3,5 kg och hönans vikt är 2-3 kg.

Äggets skal är turkos-blått. Vikten på äggen är ca 60 g.

 

 

 

Maran

 

Maran är en tung hönsras som härstammar från den franska staden Marans, Charente-Maritime. En höna väger 2,5-3 kg och en tupp väger 3,5-4 kg. Maran finns i flera olika färgvarianter.

Utmärkande för maranhöns är att äggen har en mycket mörkt brun skalfärg. Äggvikten är ca 65 gram.

Kycklingarna växer snabbt, de är jämförelsevis tåliga och robusta av sig men blir fullt befjädrade relativt sent. En höna börjar värpa vid cirka 6 mån ålder.

Rasen anses ha ett lugnt temperament, men kan vara något skygg.

Skånsk blommehöna

 

Skånsk blommehöna är den största svenska hönslantrasen. De härstammar från tre skånska byarna Vomb, Tofta och Esarp. Skånsk Blommehöns var på väg att utrotas på 1970-talet. Den fick genbankstatus 2001 och sitt officiella namn. Namnet kommer från den blommiga fjäderskruden i brungul till svart.

Hönans vikt är ca 2-2,5 kg och tuppen ca 2,5-3,5 kg. Äggen väger 55-60 g och har ljusbruna, ibland något prickiga skal.

Faveroll

 

Faverolle är en tung hönsras från Frankrike, uppkallad efter byn Faverolles utanför Paris.

Faverolle är både en bra värpras och köttras. Speciellt känd är faverolle för sitt kött, som är vitt och av hög kvalitet.

Faverollhöns förekommer i flera färgvarianter. Ett kännetecken för rasen är dess fylliga skägg som gör att hönsen liknar en uggla. Tuppar väger 3,5-4 kg och hönorna väger 3-3,5 kg. Äggen är gulbruna och väger 55-60 gram.

Hönorna värper bra även under vintern, de ruvar sällan. Kycklingar av faverolle är tåliga och rasen är snabbvuxen. På den laxfärgade varianten är det tidigt möjligt att könsbestämma kycklingarna, även om det kräver lite erfarenhet, då tuppkycklingarna redan som dagsgamla är lite mörkare än hönkycklingarna. Rasen har ett lugnt temperament och hönsen är lätta att få tama. De flyger sällan.

 

Vaktel